Totalt ointressant tröttmainlägg

Måndag. Veckans tröttaste dag utan tvekan. Har ändå sovit okej i natt, men alltså det är ju tungt nu. Främst på nätterna eftersom kroppen stelnar till när jag är stilla för länge och sen gör det så otroligt ont att försöka vända sig om eller resa sig. Men nu är det ju inte så lång tid kvar. Har jag hört…

Helgen har iallafall varit bra. Mina föräldrar har varit här och hållit oss sällskap och hjälpt till lite. Och jag har känt mig relativt pigg faktiskt, i går krattade jag äpplen och löv i trädgården och tvättade och lagade mat och fixade i största allmänhet. Sen tog energin tok-slut vid femtiden så då blev det inte med gjort den dagen. Erik jobbar på med huset när han får en stund över, nu har vi öppnat upp en ny dörr mellan nya hallen (som tidigare var tvättstuga) och köket. Och dessutom är rördragningen påbörjad i källaren för värmesystemet. När vi grävde ut källaren förra hösten/vintern blev vi tvungna att kapa alla rör överallt med konsekvensen att vi inte hade något fungerande värmesystem på hela vintern. El-element och öppna spisen var det som fick upp temperaturen i det här hemmet. Och en jäkla massa kläder. Men fy, kallt var det. Den här vintern kommer nog också bli ganska kall, men nu mer av ekonomiska skäl eftersom fjärrvärme är skitdyrt och vårt hus är jättestort. Vi ska byta värmekälla, men det kommer inte bli förrän nästa år, så det får bli fleecetröjor och eld i brasan ett år till. Det ska nog gå bra.

Jag hade inte alls tänkt skriva om bristen på värmesystem idag, men det var visst det som kom fram ur min trötta skalle så håll till godo. Nu får det nog bli en timmes powernap innan lunch så att jag orkar eftermiddagen. Har noll känningar av en eventuell bebis idag så det är jag inte särskilt stressad över…

Nä men vi hörs väl tänker jag.

Tjo.

Hej, jag heter Svettlana - semester dag 10

Igår frågade en vän hur jag mådde nu som gravid och jag svarade ”jättebra, jag älskar att vara gravid och skulle gärna dra ut på det här lääänge”. HAHAHAHA! Såklart man jinxar en sån grej! Right back at ya... 

Den här dagen har varit hemsk. Jag har inte klagat på värmen i sommar en enda gång, det är ändå ganska strongt med tanke på vilken sommar vi haft och att jag snart är i v 33. Men idag, fy fan rent ut sagt. Jag vet inte hur många grader det varit och det har säkert inte varit något rekord eller så, men det har ju varit otroligt fuktigt och helt stillastående. Oavsett om jag varit inne eller ute har jag nästan fått panikkänslor. Och mitt i alltihop börjar Erik jiddra om att ”vi kanske ska ta och åka till Legoland ändå...?” Skjut mig. 

Men nu är det över. Det är kväll, barnen ser på tv på ovanvåningen, middagsdisken är avklarad. Jag har slängt mig raklång i soffan med en twix och en skål nyplockade hallon som jag tänker äta tills halsbrännan sprutar ur öronen. Sval luft kommer in från den öppna balkongdörren och avlägsna skratt och röster hörs, blandat med fågelkvitter och, såklart, skruvdragaren. Det är alltid ljud från nått verktyg i bakgrunden hemma hos oss. Ikväll är det för att Erik jagar på med att bli klar med trappan till vinden, som byggs av köksskåpsstommar och ska fungera som förvaring också. Jättefin blir den, som allt min man tar sig för i det här huset. ❤️   

Och i morgon är det en ny dag. Förhoppningsvis en något svalare sådan... 

image.jpg
IMAGE.JPG

Snor och snö, men åtminstone snygg i håret

Jag är så himla trött. Trött på kylan (ute men främst inne), trött på snön, trött på att bli dunderförkyld i en halv evighet så fort nån hostar mot mig. Och framförallt är jag trött på att vara trött. Det känns så trist att de flesta dagar mest handlar om att man ska ta sig genom dem med minsta möjliga motstånd. Inget engagemang, inget driv, ingen kreativitet. Mest bara likgiltig...och trött. Usch, blir så ledsen när jag tänker på det. Det är verkligen ingen kul tid just nu. 

 

Men häromdagen tog jag iallafall ledigt en timme och gick och klippte mig. Så nu må jag vara snorig och glåmig men jag är iallafall snygg i håret där jag sitter i mitt underställ under en filt framför brasan... 😏 

Glad påsk och sånt! 🐥

IMAGE.JPG

Om en ny vana, nakna kroppar och salongsberusad trötthet

En lång långhelg är snart över. Har haft så mycket i huvudet de senaste dagarna, tja som vanligt egentligen. Högt och lågt...I will share.

I fredags var jag och tränade på lunchen. Jag har varit två gånger nu på body balance på Nordic Wellness. Det är inte mycket träning jag får till i mitt liv just nu, men de här passen känns som att de kan funka, både tids och energimässigt. Det känns efteråt att jag gjort något bra och jag behöver definitivt duscha, men det är samtidigt inte så jobbigt att jag är tomatröd i fejjan hela eftermiddagen och tänker femtioelva gånger innan att jag helst vill avboka. Tvärtom faktiskt. Så jag är nöjd att jag hittat något som kanske kan vara en start till ett rörligare liv. Detta, och min nya  favorit-pod; I nöd och lyft. Brita och Kalle är bara såå härliga människor. 

På tal om att duscha förresten, så fick jag någon sorts aha upplevelse just i omklädningsrummet efter passet i fredags. Jag följer en del träningsprofiler och käcka kändisar på instagram, och helt ärligt så beundrar jag definitivt deras utseende och kroppar. Har de nog mer eller mindre medvetet som någon sorts ideal. Men, i omklädningsrummet fanns inga sådana kroppar alls. Jo, med kläder på möjligtvis, men avklädda- absolut inte! Och då var det ändå väldigt mycket folk eftersom det är många pass som ges just lunchtid på fredagar. Men alltså det är hängigt och gropigt och hårigt och stort och smått och snett och olikfärgat och..ja, helt vanligt. Inga ideal. Det var precis som att jag såg nakna kvinnor på riktigt för första gången, oftast är man ju så fokuserad på sig själv när man är i ett omklädningsrum, och jag insåg att utan kläder är vi ju alla lika sårbara. Inget som döljer, håller in, avslöjar nån sorts status. Men ändå fanns en tydlig underliggande känsla av stolthet och gemenskap; alla vi som var i omklädningsrummet hade ju faktiskt investerat i oss själva och varit och tränat. Och det var inte det att där inte var vältränade tjejer, det fanns det absolut. Men vältränad är inte lika med "perfekt kropp naken". Har inte tänkt på det så innan. Himla skön och ångestdämpande insikt. Man ser ut som man gör helt enkelt. Bara å acceptera.  

Vidare då...helgen har bjudit på allehanda väder och hela familjen är ganska förkylda och hängiga fortfarande. Jag har åkt på tråk-hosta och halsont. Hade det varit första april idag så hade det nästan känts mer rimligt. Jag kan inte fatta att det är maj nu och snart sommar. Det känns långt borta ännu. Men vi fick faktiskt en otroligt fin Valborgsmässoafton, den finaste på många år på alla sätt och vis vill jag nog påstå. Det var soligt och varmt och vi firade med våra nya grannar och barnen hoppade studsmatta så svetten lackade och både strumpor och fleecetröjor åkte all världens väg. Jättegod mat, salongsberusning av cava mitt på blanka dagen, och så några muggar kaffe på slutet för att väga upp sömnbristen som inte tar någon hänsyn till storhelger och soliga dagar. Trött är man bara helt enkelt, vardag som helg. 
Framåt skymningen gick vi och hela Lomma ner för att fira in våren på riktigt vid majbrasan. Tyvärr fungerade inte ljudanläggningen så något tal eller körsång hördes inte, men det var ganska trevligt ändå. Sedan packade vi ner (och spände fast) ett styck övertrött, helspeedad 1,5 åring i vagnen och följde några vänner hem. Nea skrek och skrek och skrek tills hon tillslut gav upp och somnade bredvid Love som lyckats snarka sig igenom hela skrikfesten. Sen gick vi hem och bäddade ner barnen och fixade en sen middag till oss själva. Lite mat, lite vin och sen satt man i soffan och klippte med ögonen vid 23 snåret...men då hade vi ju faktiskt varit igång i 12 timmar så det får väl vara godkänt? 

The ris, the ris, the ris is on fire

The ris, the ris, the ris is on fire

Bästa utsikten.

Bästa utsikten.

Och så idag. 1 maj. Soligt, blåsigt, snorigt, sömnigt. Natten var sådär, framförallt för Love som var ledsen och orolig. Vi har således jobbat med "minsta motståndets lag" idag. Och snabba kolhydrater och socker. "Whatever takes you through the day"-metoden alltså. 

DEN tröttman...zzzzzzz

DEN tröttman...zzzzzzz

I morgon blir det mera Maj. En tisdag som är en måndag. Eventuellt med VAB och besök på vårdcentral, förhoppningsvis med en hel del jobb, och troligtvis med chili-con carne till middag. Om jag inte får feeling på något annat. Den som lever får se!

Cheers mates!

//C

 

Kom igen nu då!

April va. Månaden då man trodde att det skulle vända. Bli varmt och soligt och man skulle kunna låsa in vinterjackan längst in i garderoben och glömma allt vad vantar och snorpapper och VAB och överdragsbyxor heter. Men det sket sig skulle man kunna säga. Igår stod jag klockan 06.20 och svor och skrapade rutorna på bilen för allt vad jag var värd. Fast nu ljög jag. Hade klockan varit 06.20 kanske jag inte svurit riktigt lika mycket, nu var hon snarare 06.36 och jag skulle med ett tåg från Lund kl 07.00. Ganska stressed alltså. Men jag hann, med typ 30 sekunder tillgodo.

Anyway, poängen var att det är inte så kul I livet just nu och jag längtar verkligen tills det vänder. Inte för att lite sol och värme löser alla problem och svårigheter just nu, men det blir liksom lite spiken I kistan att hela tiden gå runt och frysa. Och som nu, dras med en halvförkylning som ger konstant huvudvärk och täppt näsa. Och så är det så fult överallt, jag vill ha blommor och gröna blad tack. Så himla långsamt går den, den där våren...

Fast rabarberna är iallafall stora...alltid nått!

Fast rabarberna är iallafall stora...alltid nått!