Om livet och...livet.

Första dagen på jag vet inte hur länge som timmarna hemma när barnen är på förskolan är helt obokade. Inte så att jag inte har något att göra (hej tvättstuga, biblioteket med sena böcker, slipa och måla lekstugemöbler, klä om dynor till stolarna i finrummet, flytta ner resten av grejerna till pysselrummet i källaren…osv…) men det är ändå skönt att bara kunna ta dagen som den kommer. Tänkte baka lite kakor, mysa med min bebis och njuta av dagen bara. Det är så svårt det där med livet. Jag som följt Therese Alven lite grann genom åren fick en total chock när jag häromdagen förstod att hon är döende. Att en sån levnadsglad och sprudlande tjej, ett ynkligt litet år äldre än mig, bara på ett par veckor fick sin dödsdom utan en chans att kämpa emot. Och sen dess har ju många runt omkring som följer henne tagit upp detta i olika inlägg på sociala medier. Att nu ska dom banne mig LEVA. Man vet ju inte hur lång tid man har på sig! Men hur gör man det då? Hur lever man på bästa sätt? Det är något jag grubblar otroligt mycket på nu. Har inte kommit fram till något vettig änu men om jag gör det så lovar jag att dela med mig…

Nu blir det en stund i solen. Hörs å ses!

//C