Hej, jag heter Svettlana - semester dag 10

Igår frågade en vän hur jag mådde nu som gravid och jag svarade ”jättebra, jag älskar att vara gravid och skulle gärna dra ut på det här lääänge”. HAHAHAHA! Såklart man jinxar en sån grej! Right back at ya... 

Den här dagen har varit hemsk. Jag har inte klagat på värmen i sommar en enda gång, det är ändå ganska strongt med tanke på vilken sommar vi haft och att jag snart är i v 33. Men idag, fy fan rent ut sagt. Jag vet inte hur många grader det varit och det har säkert inte varit något rekord eller så, men det har ju varit otroligt fuktigt och helt stillastående. Oavsett om jag varit inne eller ute har jag nästan fått panikkänslor. Och mitt i alltihop börjar Erik jiddra om att ”vi kanske ska ta och åka till Legoland ändå...?” Skjut mig. 

Men nu är det över. Det är kväll, barnen ser på tv på ovanvåningen, middagsdisken är avklarad. Jag har slängt mig raklång i soffan med en twix och en skål nyplockade hallon som jag tänker äta tills halsbrännan sprutar ur öronen. Sval luft kommer in från den öppna balkongdörren och avlägsna skratt och röster hörs, blandat med fågelkvitter och, såklart, skruvdragaren. Det är alltid ljud från nått verktyg i bakgrunden hemma hos oss. Ikväll är det för att Erik jagar på med att bli klar med trappan till vinden, som byggs av köksskåpsstommar och ska fungera som förvaring också. Jättefin blir den, som allt min man tar sig för i det här huset. ❤️   

Och i morgon är det en ny dag. Förhoppningsvis en något svalare sådan... 

image.jpg
IMAGE.JPG

Sommarlistan

Nu har vi ju haft en hel veckas semester redan, men innan den började så skrev jag ihop en sommarlista som jag inte lagt upp ännu. Men- mitt livsmotto just nu är ju "bättre sent än aldrig" så here we go: 

Vad ska du göra i sommar?

I sommar ska jag vila, njuta och uppleva. Det får vara mina ledord för de närmsta veckorna!

Ska du åka någonstans?

Jag tror det, men inget är 100% bestämt. Men på utflykts- och semesterlistan står följande platser:

Österlen (sommarstugan i Borrbystrand), Helsingör, Torekov, Ängelholm, Helsingborg, Malmö, Bunkeflo och kanske någon skogstur inåt skåne nänstans om vi tröttnar på kusten. Men det blir ju väldigt ”south based” som ni kan se. Hemester med andra ord.

 Kusinbus förra sommaren vid stugan i Torekov

Kusinbus förra sommaren vid stugan i Torekov

 Samma pyjamas på Love, men i en annan stuga och på annan ort. Detta är från midsommar i sommarstugan i Borrbystrand på Österlen 2017

Samma pyjamas på Love, men i en annan stuga och på annan ort. Detta är från midsommar i sommarstugan i Borrbystrand på Österlen 2017

Hur länge ska du vara ledig?

Jag har fem veckors semester nu med start på måndag, och så två dagar extra för inskolning av Linnea på nya förskolan till hösten. Hoppas på att det ska räcka eller att Erik kan ta resten för jag vill gärna hinna jobba så mycket som möjligt innan jag går på den låååånga ”ledigheten” från 1:a september.

Vad vill du verkligen hinna med?

Att förbereda mig inför förlossningen och bebisens ankomst. Det betyder träna, yoga, meditera, boa, städa, rensa, köpa och fixa.
Och så vill jag bada mycket. Och äta utomhus så ofta det går.

Vad tror du egentligen du kommer att göra?

Planera mat, handla mat, laga mat och plocka undan efter mat. Fasiken vad det äts mycket när man är ledig! Och det här med att sommarmat är så enkel, vem hittade på det egentligen? Det ska ju hackas till sallader och marineras till grillningar och göras såser och det är tusen skålar och en massa disk när man är klar. Tacka vet jag köttgrytorna på hösten...

Vad ser du mest fram emot?

Att inte behöva ställa klockan på morgonen och att kunna äta frukost i lugn och ro. Sen ser jag fram emot att vi ska blir ”klara” med renoveringarna i sommar; att garaget/förrådet ska byggas och att vi ska slutföra de halvfärdiga projekt som vi just nu har i hela huset.

Vad kan gå fel?

Det vore tråkigt om någon i familjen blev sjuk eller skadade sig. Till exempel om Love blev sådär apatiskt hängig och trött som han var vid ett par tillfällen i maj, och som gjorde att vi fick honom utredd på vårdcentralen till och med med allehanda prover. Man hittade ju dock inte något, så förhoppningsvis var det nån fas eller nått han gick igenom precis då bara. 
Det vore också jättejobbigt om bebisen bestämde sig för att komma alldeles för tidigt mitt i sommaren.

Vem kommer du vara mest med?

Min familj. Barnen. Och förhoppningsvis en hel del med bara mig själv också. Har börjat inse att när bebisen kommer så är det återigen så att jag aldrig är ensam. Allt man gör ska bebisen vara med på. Och det brukar ju gå bra, men det blir ju såklart ganska mycket bökigare.

Vad kommer du lägga mest pengar på?

Min 35-års present till mig själv. Och inredning. Och bebisprylar. Och mat. 

Vad kommer du köpa inför sommaren?

Solcremen är nästan slut redan efter de här rekordfina försommarmånaderna vi haft, så det behöver införskaffas.

Kommer du använda det?

Ja det hoppas jag verkligen!

Vad kommer du äta?

Jag fick ju en tankeställare när jag inte blev godkänd på glukosbelastningen hos barnmorskan, så jag kommer troligtvis äta lite nyttigare än jag hade gjort om jag klarat testet. Frukt och grönsaker och mer fokus på protein och bra kolhydrater. Det brukar i vår familj bli en hel del grillkorv, hamburgare och mackor på sommaren, men jag ska verkligen försöka undvika det i år. Det enda jag inte kommer undvika är glass, oavsett vad glukosbelastning nr 2 säger. Men kanske satsar jag lite mer på fin-glass från Lomma glassfabrik, och på hemmagjord glass såklart (vi har ju världens bästa glass maskin).

Vad kommer du att dricka?

Inte vin och goda drinkar iallafall... Men det lär bli mycket fun light, deras nya Apple/pear smak är supergod. Och flädersaft. Sen har jag ganska mycket cravings för ko-mjölk just nu så det lär väl bli någon liter. Kanske en del is-latte från Espresso house, det är absolut inte omöjligt. Och när det är lite extra festligt så blir det antingen alkoholfri Gin&Tonic eller Limonata. Eller äppelmust på bag-in-box. Eller varför inte bubbel från God Dryck, den rosa testade jag på midsommar och den var väldigt god. Och så smoothies. Icke att förglömma detta ypperliga mellanmål. 

IMAGE.JPG

Vad kommer göra den här sommaren extra bra?

Vädret. Riktigt sommarväder för en gångs skull, helt underbart! Sköna morgnar och kvällar, och tillräckligt varmt för att helt legitimt ta siesta inomhus mitt på dagen. 

Vad kommer du att ha på dig?

Jag har köpt på mig ganska mycket fina preggokläder inför sommaren. Vill verkligen känna mig fin under min sista graviditet och inte tjock och obekväm. Så jag kommer, förutom badkläder, ha en hel del klänningar och tunikor och shorts, Typ dessa bland annat: 

IMAGE.JPG
IMAGE.JPG
IMAGE.JPG
IMAGE.JPG
IMAGE.JPG

Vad oroar du dig för?

Inte så mycket, Men att barnen ska bli åksjuka när vi är ute och kör är ju en ständig oro. Så himla meckigt och bökigt och så synd om barnen. Och så oroar jag mig då och då över bebisen i magen och förlossningen. Konstigt vore det väl annars. 

Vad kommer bli extra speciellt i år?

Att Love och Linnea är tillräckligt stora för att leka med varann på riktigt nu, vilket kommer ge en annan dimension till det vi hittar på. Och såklart att jag är gravid och att vi har en sista sommar tillsammans som fyrklöver innan allt återigen ställs på ända. 

Hur kommer du minnas den här sommaren sen i September?

Som en varm och solig tid med väldigt mycket kärlek. 

Och blommorna är vackra och höet luktar gott, och solen är så solig och vattnet är så vått (semesterdag 4)

klockan är snart midnatt och jag försöker verkligen ha det som deadline för när jag ska gå och lägga mig, men en liiiten updatering hinner jag med. 

Idag har det varit varmt och ganska oplanerat och ofokuserat. Inte en dag som kommer med på semesterns topplista, även om den varit helt ok. Men den kan ju få en egen topplista:

Topp tre sämsta med idag: 

- Att barnen var inne och kollade tv i säkert två timmar på förmiddagen när Erik var iväg och jag planterade blommor. Eller det är nog inte TV tiden i sig som känns dålig utan mer att det blivit en dag (till) när barnen fått lite för lite uppmärksamhet eftersom jag och Erik vill fixa så mycket hela tiden. 

- stämningen när vi skulle cykla och bada  klockan var typ fem, alla var hungriga och varma och trötta, barnen bråkade, vi hittade inte Neas nya simring, och Erik kom på att han missade sin tid hos sjukgymnasten för andra dagen i rad. Men vi åt varsin banan, hittade tillslut simringen, och fick en ok stund på stranden. Alla dagar känns iallafall bättre när man har badat. 

- att våra hallon nästan är övermogna redan. :( 

 

Topp tre bästa med idag:  

- badat i havet. Som sagt, ett dopp i det blå sätter guldkant på vilken dag som helst  

- kycklingen vi grillade till middag blev jättesaftig, och så hade vi hemmaodlade ugnsrostade rödbetor m fetaost till. Det är ännu en sån där guldkantsgrej som till stor del definierar hur bra en dag är, blir middagen bra så var dagen bra. 

- att jag planterat alla blommor jag köpt och att det hittills blev jättefint! Ska verkligen kämpa på med vattnandet nu så inte alltihop vissnar.  

Ok, det var en kort dagssummering av semesterdag 4. Nu går mina ögon i kors. Gonatt!  

 

 

Tusen myggbett och en punkterad badring (semesterdag 3)

Är så infernaliskt trött men vill ändå hålla lite liv i den här vanan som jag etablerat nu under två dagar att dokumentera årets semester innan den blir en tjock gröt av icke existerande minnen i min redan överbelamrade hjärna.

Idag har Erik jobbat och jobbat och jobbat. Det vill säga byggt garage tillsammans med "våra jobbare". Det har dom gjort hela dagen. Det betyder att jag har varit själv med barnen. Och det har varit typ femhundra grader varmt. 

Alltså, att vara själv med barnen är inte på något sätt ett straff eller något negativt. Det enda problemet just nu är att jag inte kan vila nånting när jag är med dem. Alltså jag kan såklart sitta ner, ja till och med ligga ner och läsa en bok eller se på film, men oftast kommer man inte undan den eviga ström av ord som konstant flödar mot en när man har en snart tre åring och en snart femåring, "Mamma, mamma, mamma, mamma...." Hela, hela tiden. " Kolla här, varför är det så, jag vill ha..., han gjorde, hon gjorde, jag har ont i magen, jag är törstig, jag fryser, jag är varm (eller utbränd som Love beskrivit sig idag), kan jag få nappen, jag VILL HA nappen, var är nappen, får jag nappen en liiiiten stund, får vi glass, jag måste kissa, får jag titta på Emil i Lönneberga, jag måste bajsa, jag är hungrig, jag måste bajsa igen..." Fatta man blir hjärntrött av detta konstanta brus av ord, blandat med  det ständigt återkommande ljudet från en stensåg (till garagebygget), och relativt högt radioblaskande hela långa dagen. Så trött på ljud. 

Men vi har iallafall gjort en del grejer idag jag och barnen. Allt ifrån att gå till ICA och posta brev och köpa mjölk, till att cykla till knytteskogen (som var kolossalt varm och innehöll alla mygg som finns i Lomma kommun) och sen cyklade vi ner på stranden vid femtiden för ett kvällsdopp. Helt otroligt varmt och skönt, både i luften och vattnet. Jag hade köpt simningar till barnen på Jula igår för jag tänkte att det kan vara en riktigt bra vattenleksak för dem just nu, och jag hade rätt, det blev succé. Linnea blev så exalterad att hon bet hål i sin tyvärr, så vi får väl se om vi kan punka-laga den eller om vi får investera 39 kronor i en ny. Men lite hann hon bada med den iallafall. 

Sen lagade jag flygande jakob till middag på färdiggrillad kyckling (så himla enkelt) och idag blev middagen god som tur är. Dock åt inte barnen jättemycket för de var nog lite övertrötta. Middag kl 20 är aningen sent för oss egentligen, och ingen rutin jag känner att vi behöver anamma den här semestern, hur fina kvällarna än må vara. Men desto senare vi äter desto senare kommer den där blodsocker energi kicken efteråt och så somnar de alldeles för sent. Igen. 

Jag gjorde en lång "att göra lista" i morse och lyckades bocka av en hel del, men sånt som "plocka alla mogna hallon, dammsuga i köket, och plantera alla blommorna jag köpte igår" är tyvärr inte avbockade. Dock var jag och köpte jord! Ett steg på vägen iallafall. 

Anyway, nu hoppas jag på en kramp-och-halsbrännefri natt med god sömn i vänsterläge. Wish me luck!

 

Semester dag 2

Hehe, ni anar ett tema här kanske?

Idag vaknade vi upp och hade planer för kvällen som blev ombokade på grund av regn. Det gjorde att jag inte hade en enda tid att passa på hela dagen, Erik skulle vara hemma och bygga garage och barnen är ju fortfarande saliga över sin lekstuga så de behövde inte så mycket underhållning idag. Jag fick alltså i princip en heldags egentid, och eftersom jag hade ett gäng ärenden att uträtta så hamnade jag på köpcentrat Nova utanför Lund. Kan efter min heldag konstatera att:

- Det blir jäkligt mycket dyrare att handla i vilken affär som helst när inte barnen är med. Tror inte jag gick in i en butik utan att komma ut minst 1000 kr fattigare. Tänker inte avslöja hur många butiker jag var inne i...

- Det är helt underbart att gå i affärer och hinna tänka färdigt kring vad man behöver köpa. Inga avbrott, man kan gå och grunna och klämma och känna precis hur länge man vill. 

- Det är superkorkat att gå och shoppa en hel dag i de plattaste ballerinaskorna som någonsin producerats. Både i vanliga fall, och i synnerhet som preggo med 12 kilos extravikt. Jag har så ont i mina ben och fogar nu att jag får profylaxandas lite om jag ska resa mig upp från sittande eller liggande. Pucko. 

- Skulle köpa ny BH. Fick köpa största storleken i omkrets som fanns på den modellen jag ville ha, OCH en extender (förlängare som man knäpper på för att göra omkretsen ännu längre). Hur tjock är jag egentligen? Jag känner mig inte så himla tjock...

- Jag känner mig HELT KLAR med att köpa kläder till mig själv nu. Har visserligen köpt på mig en hel del preggokläder just eftersom jag inte vill gå runt och känna mig ful den här graviditeten som troligtvis blir min sista. Men nu har jag fullt tillräckligt. Så då kikar man på barnkläder istället. Och kan konstatera att det blir väldigt mycket billigare att handla när man inte vet vad bebisen har för kön. Och det är ju helt butikernas eget fel; var för finns det så få grejer som känns unisex till spädbarn? Och det som finns måste vara grått, beige eller svartvitt av någon anledning. Booooring! 

Jahaja. Det var det om min shoppingdag. Eller nej, ett tillägg vill jag göra när jag läser igenom det jag skrivit och det känns som att jag framställt en dag med riktig njut-shopping. Riktigt så var det kanske inte. De butiker jag spenderade mest tid i idag var Jula, ÖB, Plantagen och Coop. Ja, och möjligtvis Lindex eftersom det tog en evighet att prova ut en BH som (inte) passade. Och där har jag nästan avslöjat hela shoppingbudgeten ändå...

Väl hemma så lagade jag middag. Love fick sin favoriträtt som han tjatat om ett par dagar nu; tomatsoppa. Tyvärr lyckades jag få den så otroligt äcklig att den var på gränsen till oätlig. Han ansträngde sig verkligen min lille påg, men man såg hur han kväljdes vid varje tugga stackaren. Och jag kände mig som världens sämsta mamma/hemmakock/människa rent generellt och fick kämpa för att hålla tillbaka hormon-tårarna. Well, i morgon är en annan dag och det var sista gången jag gjorde soppa efter det receptet. 

I morgon ska Erik- surprise surprise- fortsätta att bygga garage, och jag ska ha en heldag med barnen där de ska få lite uppmärksamhet från en vuxen till skillnad från idag. Planen är en cykeltur till skogen (tack gode gud för lådcykel med el) och sen ska vi till biblan och se om de har fler Super Charlie böcker. Middagen är också redan planerad, det blir flygande Jakob i morgon. Herregud vad uppstyrt, det kan ju bara bli en bra dag.

Nu- dags för sidosovning! 

Nattinatt

Semester dag 1

Idag var det måndag. Första semesterdagen. Fast det är inte riktigt sant för jag har inte gjort klart allt jag behöver göra på jobbet så jag har iallafall en halv arbetsdag kvar. Men anyway, barnen var inte på föris iallafall. (och jag jobbade inte klart idag heller)

Det kan bli intressant att skriva en semesterdagbok i år för jag har typ ingen aning om vad som kommer att hända under de här fem veckorna. Så himla oplanerat är allting. Det finns lite önskelistor och förslag på aktiviteter, men ingenting är bokat och inget är bestämt. Typ. 

Så vad hände den här första dagen då?
Jag vaknade av att min klocka ringde som den brukar göra på måndagar. 06.40. Hade glömt att ställa om. Men det gjorde inget för jag skulle ändå upp tidigt. Smet iväg till vårdcentralen innan någon annan i familjen vaknat. Dags att göra om glukosbelastningen som jag så fatalt misslyckades med för två veckor sen. Idag gick det bättre. Det gick faktiskt jättebra. 6,8 hade jag i sockervärde efter två timmar. På förra provet hade jag 9,3. Jag tror gränsen man ska ligga under för att vara utanför riskzonen för graviditetsdiabetes är 8,9. 
Så vad har jag gjort för att få ett bättre resultat? Inte jättemycket, men ändå en del. Jag har skurit ner på socker, främst glass då, och snabba kolhydrater i form av mackor och flingor, Och så har jag börjat om med träningen. Två gym-pass och tre pass på crosstrainern har det blivit. Med andra ord ingen elitsatsning. Men tydligen har det ändå gett resultat, och jag är dessutom taggad att fortsätta. 

Efter tre timmar på vårdcentralen var jag inom och köpte frallor och croissanter (man måste ju få fira) och sen åt vi nån sorts frukost till lunch hela familjen, Och jag var skittrött. Ville helst bara gå och lägga mig, men eftersom det kom en lastbil med allt byggmaterial som behövs till ett helt garage plus en massa jobbare mitt i vår "frunch" så var Erkan lite busy. Och barnen hade redan sett för mycket på tv under förmiddagen. 

Så jag tog med kidsen upp för att byta lakan i alla sängar. En aktivitet som kan låta trivial, men som inte är helt enkel att utföra som gravid i vecka 31. Det slutade med brottning, hopptävling och kuddkrig. Jag var tyvärr lite mer involverad än jag önskat kanske, men alla överlevde. 
Sen byggde vi lego/duplo en stund och när konflikterna blev för många fick Linnea gå och lägga sig och ta en tupplur. Det gör hon så gärna på dagtid. Tar sina nappar och går och lägger sig och somnar helt på egen hand. Tänk om hon var så lättsövd på kvällen...

Jag ock Love gick ner och han pärlade lite när jag fixade med tvätt och började på middagen. Det tog typ hela eftermiddagen att fixa middag. Inte för att den var avancerad utan för att jag var trött och långsam. Men det blev iallafall gott. Köttfärspaj.

Sen fixade jag disken också (hello housewife) när barnen var ute med Erik och härjade i den nästan färdigbyggda lekstugan som han smällt upp på två dagar. Han är amazing när det gäller såna projekt min karl. Och barnen älskar sitt hus såklart. De leker otroligt bra ihop och bråkar så gott som ingenting. Peppar peppar, hoppas det håller i sig. 

Vid åtta fick jag in kidsen, mutade med film och under tiden kunder jag fixa lite till med tvätten. Kopiösa mängder tvätt har vi för tillfället, det känns som att den hushållsysslan varit helt pausad de senaste 2 veckorna och det får ju konsekvenser...
Konsekvensen vidare var att barnen fick kolla på film till klockan nio och var sen helt speedade och somnade inte förrän en timme senare ungefär. Men vad gör det egentligen. De kan sova så länge de vill i morgon.

Och jag ska också sova nu. Har bara fått ångest big time över att jag sover "fel". För det är ju inte nog med att barnet absolut måste sova på rygg när det väl är fött. Nej nu visar studier klara samband mellan fosterdöd och att mamman sover på rygg. Helst ska man sova på vänster sida för att barnet ska få mest syre och ingen viktig artär ska tryckas ihop av magens tyngd.. Ingen ny info i och för sig, men jag trodde inte det var SÅ allvarligt. Och hur brukar jag sova? På rygg såklart. Speciellt när jag somnar med barnen, då har man ju ett barn på varje sida om sig. Hur tänkte evolutionen där egentligen? Ska man bara skaffa två barn eller? För det här med att de ska ligga bredvid varann under nattningen ja det kan ju lätt förlänga den processen med minst en halvtimme...grattis till mig. 
En annan faktor som var bra förutom att sova på sidan var om mamman gick upp och kissade minst en gång per natt. Det hade tydligen inte mammorna till de barn som dött i magen i slutet av graviditeten gjort. Och hur ofta går jag upp på natten? Noll gånger ja. Jag brukar ju normalt sett vara ganska nöjd över min förmåga att somna om och sova gott hur kissnödig jag än må vara. Men den egenskapen kunde jag vara utan alltså...

Jaha. godnatt helt enkelt. Från vänstersidan. Iallafall de närmsta nio veckorna...

On top of my tuesday mind

- Jobba, jobba jobba. Sista veckan innan semestern och att göra listan bara vääääxer. Men det ska gå!

- Tankar på livet och var man hamnat. Åt middag igår kväll med en av mina finaste vänner från gymnasiet. Vi ses på tok för sällan, men har alltid så bra samtal när vi ses, och så har det alltid varit. En riktig prat-kompis. Vi har tagit helt olika spår i livet, men lyckas ändå hitta våra gemensamma nämnare och intressen för varandras vardag. Det är inte alltid det funkar så med de som lever helt olika liv än en själv.

- Kylen är typ tom. Måste handla. Blä. MEN 5% rabatt på Coop på tisdagar, det är ju inte illa! (Jag är en sån pensionär...)

- Stresskänslig. Jag har typ TVÅ saker inbokade i Juli. Roliga saker som jag vill göra. Ändå stressar de mig sjukt mycket. Jag vill bara ha oplanerade dagar utan krav nu känner jag.

- Glass, godis, fika. Jag "kuggade" ju mitt glukosbelastningstest förra veckan och hade för högt blodsocker när testet var slut. Ska göra om det nästa vecka och hoppas på bättre resultat då. Men har fått instruktionerna att äta bättre och röra mer på mig fram tills dess. Att säga till en gravid kvinna att hon inte får äta sötsaker är ungefär som att säga till vem som helst att hen inte får tänka på en rosa elefant. Jag har ju blivit BESATT nästintill. Däremot inte sagt att jag äter skiten! Jag försöker verkligen vara duktig, även om det är svårt. Men kul är det ju inte...

- Förlossningsberättelser. Har börjat lyssna på Förlossningspodden nu igen, som förberedelse för vad som komma skall. Det funkar så bra, jag ÄLSKAR den podden och även fast den är ärlig och beskriver en massa saker som kan gå fel och är jobbigt och hemskt och inte funkar i svensk förlossningsvård så blir jag ändå peppad på att uppleva det igen. Det känns som att stå i kö till den värsta berg-och-dalbana man kan tänka sig; ångest, illamående, tiden sniglar sig obönhörligen fram mot att det ska bli min tur, vetskapen om hur jävligt det kommer vara och att när man väl börjat åka så får man åka tills turen är klar, det går inte att kliva av på mitten. Men euforin efteråt, den är värd alltihop hundra gånger om.

 

Jahapp, det var det om detta. Måste jobba nu, hejpåre!

//C

Livet på Storgatan såhär i slutet på Juni

Så har veckan själv med barnen i princip överlevts. Några timmar kvar i eftermiddag bara, men det är ju fredag och allt är tillåtet. Glass, film, köpemat, inga måsten och inga tider att passa. Så jag tror vi ska överleva även denna sista kvällen. Dessutom somnade båda barnen jättesent igår (det vill säga vid halv tio ungefär) trots att Linnea nog skulle kunna ha somnat i lådcykeln på väg hem fem timmar tidigare. (Hon somnade dessutom på golvet mitt i ett raseriutbrott för att Love hade tagit JUST DET gosedjuret hon ville ha och han vägrade ge det till henne. Drama, drama...)  Med andra ord är de troligtvis galet fredagströtta och det kan ju sluta på två sätt; i kaos och kalabalik eller i en väääldigt tyst och lugn kväll för min del. Spännande så det förslår! 

DSC_1336.jpg

Jag jobbar hemifrån idag, något oplanerat eftersom jag egentligen blir lite koko av att vara själv hela dagarna. Jag tänker också att jag kommer få så mycket av den varan sen i höst så jag vill helst passa på att vara på kontoret och suga ut så mycket som möjligt av den energin där innan det är dags för hemgång. Men morgonen blev lite stressig så jag hann inte äta frukost innan lämning, och dessutom är det ett stort vägarbete på väg in till stan och jag är inte alls sugen på att spendera massa tid i bilkö om jag inte måste. Istället har jag ätit frukost på trappan, gjort en ofattbart lång "att göra lista" (för hela sommaren som tur är) och plockat lite hallon. Nu kommer de äntligen! Och de är stora och saftiga trots den torra våren, var annars lite orolig över att de mest skulle skrumpna bort den här säsongen. 

DSC_1337.jpg

Sandiga badkläder på strecket får mig att längta ännu mer efter helgen och semestern. Bada varje dag och verkligen njuta av att vi har havet fem minuters promenad hemifrån. 

DSC_1338.JPG

Vårt hus. Casa Costa Jättemycket (hahaha). Men för varje dag vi bor här så känns det bara mer och mer rätt. Jag älskar det här huset och potentialen vi ser i det. Det är en lång väg kvar innan vi är i ordning (om du frågar mig, inte om du frågar Erik) men det kommer vara så värt det. Love frågar dock fortfarande minst en gång i veckan varför vi inte kunde bo kvar i det gröna huset, men han kommer nog också inse hur mycket bättre det är här till slut. Och helt ärligt handlar det nog mest om att han gärna vill bo i ett grönt hus snarare än ett vitt...helt rimligt för en nästan femåring! 

DSC_1339.jpg

Rosorna. Alla trädgårdens blommor exploderade ju på en gång och de flesta är överblommade nu redan. Pionerna höll sig nog i två dagar ungefär. 

DSC_1340.jpg

Men lavendeln kan man lita på! Färggrann, doftande och lite lagom kaxig sådär. Älskar lavendel. 

För övrigt så är blommorna i den här trädgården på en hyfsad "hej-kom-och hjälp-mig" nivå. De bara växer där de är och får typ ingen kärlek. Men det får bli till våren tänker jag. Då har vi förhoppningsvis fått till nån sorts struktur i trädgården, nya ytterdörren är på plats, garaget är på plats, soptunnorna har fått en permanent plats, all dränering är gjord och uteplatserna är färdigbyggda. Då får det bli till att flytta de växter som behöver flyttas, ta bort de växter vi inte vill ha längre, och försöka få till nån sorts röd tråd och helhet i trädgården. Jag känner redan nu när jag skriver detta att det inte lär hända, men ambitionen kan ju få finnas där så kanske vi tar några babysteps i den riktningen iallafall...

DSC_1341.JPG

På tal om projekt, byggen och trädgård. Här har vi den: plattan. Här ska det snart börja byggas garage och förråd. Muras och putsas och snickras och monteras. Ser otroligt mycket fram emot när detta projekt är klart. Sen blir det faktiskt inga större projekt hemma förrän jag säger att det är ok. Så är dealen. Köket får vänta, och....ja, det var visst det enda större projektet vi har kvar att påbörja, hehe. Men det ÄR ju verkligen ett stort projekt. Och det orkar jag inte leva mitt i förrän tidigast nästa sommar känner jag. Vi har just nu småprojekt och halvfärdiga saker ÖVERALLT och jag vill bara komma i ordning. Boa. Få det fint omkring mig, ja och resten av familjen så klart. Tvättstugan är just nu bara ett rum i källaren som det står en tvättmaskin och en torktumlare i. Vi har ett inte ens halvfärdigt trapprojekt på ovanvåningen som ska bli en kombinerad förvaring och vindstrappa. Trösklar är lösa, badrumsskåp går knappt att öppna/stänga, gamla tvättstugan har blivit ett odefinierbart genomgångsrum med förvaring av nya ytterdörren, kontorshörnan består just nu mest av ett skrivbord med en skärm och en mängd sladdar och högar, och i vårt sovrum behöver det möbleras om så att vi kan få in en liten säng till vår nya familjemedlem. Massor har vi att göra alltså. Vilken härlig semester vi kommer att få, haha!

DSC_1342.JPG

Här finns potential för en härlig liten "taverna", eller hur? Om jag hade fått dricka vin hade jag ställt dit ett litet café bord och ett par stolar, hängt upp en ljusslinga och ställt dit lite levande ljus. Sen hade vi kunnat sitta där jag och Erkan, efter läggning, och delat en flaska rött och lite tapas. Pratat om livet och framtiden. Vinkat på grannar som promenerar och cyklar förbi. Meen nu dricker jag ju inte vin och äter inga charkisar eller goda ostar, och begreppet "efter läggning" finns inte eftersom jag alltid sover då också, så den där tavernan får förbli en illusion. Dock får det hemskt gärna bli ett sprojlans nytt garage här. Så snart som möjligt. Amen. 

Näst sista vardagsveckan

Tisdag. Själv hemma med barnen denna veckan. Hittills har det gått bra, jag mutar/hotar vid behov med att pappan kommer ha med sig presenter hem på fredag till barn som varit SNÄLLA hela veckan. Bra strategi än så länge. 

IMAGE.JPG

Två knäpptysta busungar jag hittade i köket när jag kom in. ”Vad gör ni?”  ”Äter socker och salta pinnar”

Ärligt svar iallafall, haha!

 

För övrigt känns det som att tiden fullkomligt rusar fram i livet. Gravidveckorna bara rasslar förbi, timmarna på jobbet fullkomligt försvinner, och eftermiddagarna ska vi ju inte prata om. Sen somnar jag ju ofta med barnen vid nattning och får noll tid för mig själv. Lite surt men jag behöver verkligen min sömn så det är väl så det får vara just nu tänker jag. Men det ska bli enormt skönt med semester alltså. Kunna stanna upp. Landa. Andas. En och en halv vecka kvar bara. Sen efter semestern är det ju som att en helt ny fas i livet börjar, med nya förskolor, nedtrappning till föräldrarledigt och ett liv med tre barn i familjen. Men det tar vi då. Först behöver jag stanna upp ett tag som sagt. Vara här och nu.   

Och hänga lite mer vid havet 💙 

IMAGE.JPG

En annorlunda sommar

Det känns så märkligt inför den här sommaren. Dels känns det som att den snart är slut eftersom högsommarvärmen kom redan i Maj och allting är utblommat och visset redan nu. Det mesta iallafall. Sen känns den här semestern mest som en parentes. Alltså jag längtar verkligen efter ledigheten och ser fram emot fem helt blanka veckor tillsammans med familjen, men det är också med nån sorts lugn inom mig. Ingen stress. Det vi inte hinner på semestern det hinner vi sen i höst. När jag är föräldrarledig och barnen går korta dagar på förskolan. Då hinner vi umgås och skapa fina minnen i vardagen. Och kaosiga minnen också troligtvis... men sommaren känns liksom mer som en startsträcka än som det brukar ”this is it- det är nu det gäller, carpa skiten ur varenda sekund!”. Skön känsla måste jag säga.

Men vad jag inte kommer kunna göra i höst och därför måste se till att göra rejält i sommar är: 

- äta jordgubbar

- bada i havet

- unna mig lyxig egentid

Ja, så klart kan man göra allt detta även i höst rent teoretiskt sett, men i praktiken blir det väldigt klurigt. Så jag är himla nöjd över att jag redan planerat in en middagsdejt med en vän jag inte träffat på över ett år, att jag ser till att komma iväg på min yoga en gång i veckan, och sist men inte minst att jag bokat in mig på en grej jag verkligen velat unna mig hur länge som helst och som nu verkligen ska bli av. En hemlis än så länge, men jag lovar att dela med mig av resulatet om ett par veckor. 

Nu är det läggdags här, ska upp och preppa inför midsommar i morgon!  

Nattinatt!  

 Snart är det slut på sömniga timmar på kontoret...

Snart är det slut på sömniga timmar på kontoret...

Om att må bra och bara köra på

Otroligt trött dag idag. Kan inte riktigt förstå hur jag ska orka igenom den, men det får ju gå på något sätt.

Var hos barnmorskan I morse, hon vill att jag kommer på extra kontroller av blodtrycket en gang I veckan för att hålla koll. Jag fick ju havandeskapsförgiftning på slutet av min första graviditet, och även om förra graviditeten gick bra så finns det en ökad risk att få det igen, även om den är liten.

Jag hade ett något högre blodtryck idag än sist, men ligger inte I riskzonen. Dock hade jag gått upp ca 2,5 kg på bara två veckor, och det är egentligen lite mycket. Ett symptom på havandeskapsförgiftning är att man samlar på sig vätska och svullnar upp. Det gör man ju iofs annars också som preggo, speciellt nu när det är så varmt, men 2,5 kg på två veckor är kanske ändå inte helt vanligt, åtminstone inte I vecka 26. Alltså, kontrollen gick bra, men startade ändå såklart en miljon tankar I huvudet på mig. Jag som egentligen tycker att den här graviditeten går för fort och att veckorna springer iväg, känner nu plötsligt att det hade varit så skönt att åtminstone vara förbi vecka 30. Ännu hellre 32. Att ha en så färdig bebis som möjligt I magen, ifall något skulle hända som gör att den måste komma ut I förväg. Man är ju så maktlös när man har barnet inuti sig. Det finns så lite man kan göra för att påverka, det är bara vänta, vila och möjligtvis äta som gäller. Och så får man lite perspektiv på det "aktiva" (stressiga?) livet man lever. Är alternativet att bli sjukskriven och sängliggande, kanske till och med inlagd på sjukhus? DET vill jag verkligen inte. Vila mer absolut, men att spendera veckor på sjukhus mitt I sommar och semestertider det känns inte kul alls.

Okej, jag ska inte dra några förhastade slutsatser här nu, men oavsett hur jag kommer må framöver så fick jag ändå en liten väckarklocka idag. Jag har verkligen försökt köra på som vanligt I livet på alla sätt och inte låtit graviditeten begränsa mig, men nu kommer jag nog ändra lite på det. Avboka saker som inte är "måsten", planera för att slippa stressa, vila, lägga mig I tid, äta mer...ta hand om mig helt enkelt.

Japp. Så får det bli.

 

Bjuder på en näsblodsselfie med dagens outfit (från i fredags). Detta ständiga näsblod alltså... 

IMAGE.JPG

Ja det är en sån dag idag...

Varför har jag inte dokumenterat den här graviditeten mer? Fotat magen mer? Skrivit mer hur jag mår och känner?

Varför har jag inte tränat mer som jag sa att jag skulle? Yogat varje dag, hållit mig rörlig och i form? Varför har jag inte använt stödstrumpor så kanske jag sluppit åderbråcken som nu poppar upp lite varstans och får mig att känna mig som en nybliven 65-åring istället för 35-åring?

Varför är alla andra så gravidsnygga och jag mest tjock och barbapappig? Och dessutom med tre månader kvar, hur ska detta sluta? Varför måste man beställa alla gravidkläder online, finns ju inte en enda butik som har basgrejer längre ens?

Varför känner jag mig så fjantig och ”vem tror hon att hon är”-ig när jag egentligen vill malla mig med magen hela tiden? Min sista mage. Jag vill spara känslan av varje sekund.

Varför glömmer jag hela tiden ta mina vitaminer? Äter för lite och dricker för lite?

Varför är jag vaken nu när klockan är halv fyra på morgonen?

Glada barn -> glada föräldrar

Ciao! Lördag kväll och jag är trött (daaa) men också väldigt glad. Jag tror mest det beror på en otrolig lättnad över att Love varit sitt vanliga spexiga, babbliga, energiska och ständigt ifrågasättande och förklarande jag idag. Hela dagen! Inte den håglösa, trötta, gnälliga, klena gummi-figuren som inte ens orkat sitta upp som vi stött på allt för ofta under veckan. Ja, och till viss del även längre än så. Jag har verkligen googlat allt från järnbrist till diabetes till diverse psykiska diagnoser, men nu känns det mest som att det handlat om dåliga mat-och-sov rutiner, möjligtvis i kombination med något utvecklingssprång (som det iaf hette när det handlade om spädbarn, men konceptet borde väl gälla fyraåringar också tänker jag). Igår och idag är första dagarna på flera veckor som han svarar ”nej” på frågan om han har ont i magen. Alltså den lättnaden i mammahjärtat, oj oj... Och även om han är lite trött på sin lillasyster som retas med honom konstant, och ganska avundsjuk på sånt hon fått de senaste dagarna (som en nalle av röntgensköterskan och ett armband av doktorn) så är han så snäll och omhändertagande och gullig mot henne. Han förstår ju att hon har ont i sin fot.  

 Hos gammelfarmor och gammelfarfar på eftermiddagsfika idag. Jordgubbar och glass.  Mm-mm-mmm! 

Hos gammelfarmor och gammelfarfar på eftermiddagsfika idag. Jordgubbar och glass.  Mm-mm-mmm! 

Men ja, det har helt enkelt varit en bra dag. Solig och lagom varmt. Ett par timmar i skogen på förmiddagen med Neas knyttegrupp. Ordentligt med mat och dryck under hela dagen för hela familjen. Ingen stress och inga större åtaganden. Dessutom fick Love med mig på en motvillig bandymatch på gräsmattan som visade sig bli riktigt rolig (och svettig!). 

IMAGE.JPG

Och trädgården! Alla dofter som slår emot en när man kommer ut, att kunna äta nyplockad sallad till middagen och att se barnen härja runt på egen hand med cyklar och spadar och bollar. Det är också balsam för själen. 

I morgon måste jag dock ta tag i en av mina surdegar; klädkaoset i vårt sovrum. Har rensat ut MASSOR som ska iväg till Varié och tradera och även Erikshjälpen. Och ett gäng lådor ska bara ställas undan i väntan på kallare tider igen. Och en hel del ska tvättas... Japp, så är det. Bara att bita ihop och peppa till. I morgon. Men nu- sova! 😊 Nattinatt!  

Snor, ångest och trötthet

Jag har åkt på en tråkig vår-bacill som gett mig halsont, feber, snor och hosta. Precis vad man vill ha när det är 24 grader varmt ute. Hade hoppats på att kunna jobba lite hemifrån ändå trots att jag är hemma, men jag är helt slut i rutan. Trött och ont överallt. Och för varje alvedon jag tar (även om det verkligen inte är många jämfört med vad jag hade gjort i vanliga fall) så ser jag framför mig hur min stackars bebis får sämre och sämre språkutveckling och att jag troligtvis inte kommer få några barnbarn... så härligt ångestgivande det är att vara gravid. Och ännu en sak som blivande pappor inte behöver fundera två gånger över.

Så vad gör jag idag då? Jag äter glass., och mackor och dricker the Jag har kollat på Margaux Dietz förlossningsfilm på youtube och lipat lite och fått ångestpåslag delux. Filmen är dock väldigt mycket fokuserad på det initiala skedet när det mest är spännande och high-life, men slutet alltså...blä. Det dumma med att veta vad som väntar är ju som sagt att man vet vad som väntar. Helvete vad ont det ska göra då...men ja, nu sitter man ju i den här jäkla båten så det är väl bara att ro.

Jag har också försökt jobba lite som sagt, men det blir ju ångest där med. Jag har insett att jag har börjat glömma en massa saker som jag tagit på mig, både på jobbet och hemmaplan. Min hjärna är förvandlad till nån sorts mos och jag måste börja skriv upp ALLTING jag ska göra för jag har inte längre koll på läget. Sjukt pinsamt och väldigt jobbigt. Och så var det ju det här med energi. Den är o-be-fin-tlig. Jag är trött, tröttare och tröttast och känner mig helt dränerad. Den här förkylningen gjorde ju inte saken ett dugg bättre, just nu orkar jag knappt tänka. Jag tror faktiskt att jag ska passa på och sova en stund. Hejhej.

Jag vill sova men jag vill inte

Sömn alltså. Så himla viktigt. Och nu när kvällarna varit så otroligt ljumna och fina på sistone så har hela familjen kommit i säng allt för sent för vårt eget bästa. Plus att Nea dessutom vaknat ovanligt tidigt eftersom det ju blir så himla ljust på morgonen numera. Men att inte sova tillräckligt alltså, det förstör ju allt. Åtminstone för mig. Jag blir nedstämd och trögtänkt och ofokuserad och deppig. Och ändå sitter jag där kvällen därpå igen med datorn i knät eller mobilen framför näsan. Försöker hänga med, komma i kapp, inspireras och bara drömma mig bort. Fast utan att sova. Ha lite "egentid". Detta viktiga andrum efter att dagens alla måsten är avklarade och babbel-bråkstakarna snusar sött i sina sängar. Det är så svårt att inse att den tiden inte finns längre. När allt är klart hemma, ja då är jag också färdig. Helt slut. I vardagen finns ingen tid över till mig själv. Kan man leva så? Har jag något val? För när jag försöker ta mig tiden så nallar jag ju på något annat, vilket oftast blir sömnen, och då blir det ju bara en enda ond spiral. Och jag bävar för att snart ha en nyföding att hantera. Ett knyte utan dygnsrytm som bara kräver och kräver. Och väldigt begränsade möjligheter att sova ikapp på dagtid. MEN- jag är ändå otroligt tacksam över att bo i en kommun som tillåter 25 h förskola för äldre syskon. Förhoppningsvis kommer jag inte bli ett komplett vrak. Åtminstone inte under längre perioder i taget, några dagar här och där är ju oundvikligt... :)

Äsch, jag vet inte. Jag borde nog bara helt enkelt gå och lägga mig nu.

Gonatt.

 Får peppa mig med att kolla på sov-bilder från när barnen var mindre. Det är ju ganska mysigt också, inte bara tortyr...

Får peppa mig med att kolla på sov-bilder från när barnen var mindre. Det är ju ganska mysigt också, inte bara tortyr...

Gott och blandat

Efter ett långt inlägg med massa text får det bli lite bilder nu för att liva till det lite. Här är sex snapshots från mobilen den senaste tiden, enjoy!

IMAGE.JPG

Hela familjen var ute och cyklade i helgen. Det var lite lätt kaosartat. Massa trafik i Lomma och två barn vars främsta fokus var att vinna över varandra och komma först fram. Puh! Men alla överlevde och vi fick i oss varsin premiärglass från Lomma glassfabrik.

IMAGE.JPG

Trädäck under construction. Det har varit skitfula stenar och singel utanför lusthuset fram tills nu, men så fick vi ett ryck och tog beslut om att lägga trädäck framför istället. Det blev jättefint och barnen älskar det. Ska införskaffa några göttiga solstolar också bara sen kan sommaren börja!

IMAGE.JPG

Loven och jag var på Knytte i lördags och träffade Lammen. Till att börja med var Love inte alls särskilt intresserad och ville inte ens gå in i hagen (vilket alla andra barn gjorde) men efter ett tag fick jag med honom in. Intresset var dock fortfarande svalt, men ett litet lamm charmade oss totalt när han ihärdigt försökte äta upp nyckelringen i Loves fleece. En riktig busunge alltså.

Mja, han är ingen direkt djur-fantast vår lille Love, men jag har fortfarande en förhoppning om att få med honom till stallet och prova på ridning nån dag. Han har aldrig ens suttit på en häst och provat ponnyridning på nån marknad eller så, så det kan bli mycket intressant att se hur han reagerar...

IMAGE.JPG

Vitaminer och kosttillskott. Ja alltså man borde väl äta exemplariskt när man är gravid, eller? Men nu gör jag inte det. Det är kanske inga kopiösa mängder skräpmat vi talar om, men jag är helt enkelt inte sugen på mat. Jag blir galet hungrig, men inte sugen på något, och mätt efter bara en halv portion. Så det blir mycket mackor och fil kan man säga. Och vitaminer som nån sorts kompensation.
Jag ska på första besöket hos barnmorskan om ca 3 veckor (i v24, är inte det ganska sent? Har för mig att jag gick mycket tidigare med de andra...?) och det ska bli spännande för jag har ju noll koll på hur jag ligger till när det kommer till viktuppgång, järnvärde, etc. Men det känns ju bra så då är det nog det också. Brukar ju hänga ihop för det mesta :).

IMAGE.JPG

En 21-veckors magbild från ett provrum förra veckan när Indiska hade 30% på allt och jag var galet shoppingsugen. Bra kombo! Det blev blusen på bilden och lite annat smått och gott som jag var väääl värd, haha!

IMAGE.JPG

Och här är jag med min andra lilla böna <3. Ett sånt yrväder hon är just nu alltså. Så liten och så stor på samma gång. Kavat, självständig och bestämd samtidigt som hon följer storebror slaviskt och vill göra allt han gör. Hon älskar att vara ute och skulle nog allra helst även sova utomhus också om hon fick. Vilket hon faktiskt ska göra på torsdag när farfar tar med sig båda barnen ut och tältar! Herregud ja, det ska bli kul att se hur det går. Och sååå skönt att ha ett barnfritt dygn att bara chilla på!

Häpp, det var allt för denna gången!

Om att vara två om en graviditet

För ett par veckor sen träffade jag en vän som gratulerade till graviditeten och vi pratade lite i allmänhet om att vara gravid och hur jag mådde och sådär. Hon berättade att en av hennes vänner är gravid med sitt första barn, och att pappan till det barnet hela tiden benämner det som att ”vi är gravida” när han pratar om sin tjej och deras kommande barn. ”Vi är gravida”. Alltså ju mer jag tänker på det ju mer provocerad blir jag av den frasen. Som pappa är du inte gravid. Du väntar barn, så långt kan jag sträcka mig, men att säga att du har nånting med graviditeten att göra mer än att du haft en skön stund utan skydd, det är helt enkelt en lögn. Du kommer varken få uppleva de positiva eller negativa bitarna med att vara gravid, enbart vara en åskådare till dem. Det är inte din kropp som förändras, du som bär ansvaret för att ha koll på saker som vad du bör och inte bör äta eller dricka, vilka aktiviteter du kan ägna dig åt utan att riskera något (jag tänker på ridning, skidåkning, hur länge det är ok att flyga, osv) och hur du bäst kan stärka upp din kropp igen efter graviditeten för att inte få problem med ryggen, inte kissa på dig varje gång du hostar eller ha delade magmuskler som får dig att se gravid ut flera år efter att barnet faktiskt är fött. Allt det där behöver du som pappa inte lägga många minuters tankeverksamhet på. Det är inte heller du som kommer gå igenom den fysiska smärtan som det innebär att föda barn (oavsett hur det föds) och eventuellt amma. Värkar och eftervärkar, mjölkstas, stygn i underlivet, förstoppning och en evighetslång spänningshuvudvärk på grund av helkassa sömn- och amingspositioner och ett evinnerligt bärande. Du kommer aldrig uppleva den enorma ångest och oro man känner när man är osäker på om barnet inuti inte beter sig som vanligt. Borde jag inte känna sparkar vid det här laget? Kanske rör sig barnet plötsligt mindre eller inte alls, eller att man bara instinktivt känner att något är fel. DET är ångestkänslor på riktigt. Det är inte heller du som pappa som behöver vänja dig vid en vardag under nio månader där man inte längre känner sin kropp och vet hur den ska reagera i olika situationer. För den är inte bara ens egen. Känslorna bubblar och tårar kan komma helt oprovocerat. Halsbrännan kan förstöra en hel natt, för att sen inte dyka upp på en vecka. Vissa dagar kan man knappt få i sig någonting för att man mår illa eller bara känner att magen tar all plats så man kanppt ens kan andras, och nästa dag äter man som om man inte hade någon botten. Vilket också gärna kommenteras. ”Jaha, ska du äta nu igen”. Många kommentarer blir det under en graviditet...

Det är heller inte du som pappa som får ta emot blickarna från människor omkring dig. Det är alla möjliga blickar; undrande, avundsjuka, ifrågasättande, oroliga, dömande, nostalgiska, uppmuntrande, attraherade, och en massa andra sorter. De allra flesta reagerar på något sätt när man ser en kvinna med en gravidmage. Man reagerar säkert mer eller mindre medvetet, men som kvinna känner man av det. Man är ett objekt som andra projicerar sina känslor på. Vissa dagar är det kul, man mår bra och visar gärna upp sig. Andra dagar vill man bara se ut som man gjorde innan. Inte sticka ut, inte framkalla några reaktioner. Men det går inte. Magen är där och den syns, om man inte stannar hemma förstås men det är ju oftast inte möjligt. Detta är också en upplevelse som enbart en gravid kvinna kan känna, inte en blivande pappa som väntar barn.

Ja, jag kan fortsätta med många många fler exempel på varför jag tycker att det är ett hån att ens yttra frasen ”vi är gravida”. Alltså, jag tror ju definitivt inte man menar det som ett hån, den typen av blivande pappor som uttrycker sig så här gör det väl förmodligen som ett sätt att visa att han vill vara delaktig och ta ansvar och verkligen ta del av den här ”resan” eller vad man ska kalla det att vänta barn. Men saken är ju den att det går inte. Jämlikhet i all ära, detta handlar inte om det. Det handlar om en fysisk begränsning som man inte ska negligera på det sättet man gör genom att uttrycka sig så. Män kommer aldrig kunna förstå helt och fullt vilken enorm upplevelse (på gott och ont) det är att vara gravid. Och då tycker jag att man åtminstone kan respektera gravida genom att inte uttala sig som att man kan det. Däremot får (ska!) man ABSOLUT gärna skämma bort, passa upp, ge komplimanger, stötta, peppa, vara kärleksfull och finnas vid den gravidas sida under och efter graviditeten. Visa att man är glad, stolt och förväntansfull. Vara lyhörd för behov och önskemål, ha låga krav och mycket överseende. Ja det finns hur mycket som helst en blivande pappa kan göra för att vara delaktig. Men att säga att han också är gravid, det är INTE okej. Inte enligt mig iallafall.

Dagboksanteckningar från Januari 2018

 4 januari 2018

Jag tror att jag är gravid. Har inte tagit något test ännu, men mensen är två dagar sen och jag känner inga tecken på att den skulle vara på väg. Jag känner inga tecken på att jag skulle vara gravid heller iofs, men det gjorde jag ju inte med Love heller. Kanske är det en kille då, haha, om man nu kan dra slutsatser så tidigt 😉 Jag tycker dock om kaffe fortfarande, det är lite konstigt.

Jag har inte sagt något till Erik. Vet inte när jag ska? När jag har testat? Och jag vet inte när jag ska göra ett test. Kanske den 7:e? Den 7:e januari testade jag med Love. Och kanske Nea med tror jag? Om jag är gravid nu så blir det ju ett syskon i precis samma tidsperiod som de andra. Aug-sept. Haha vad knäppt. Som att vi bara ligger en gång om året typ 😉

Jag älskar ju den där tiden när det bara är jag som vet. När jag har en hemlighet som kommer förändra världen. En hemlig skatt. Ett till hjärta i min kropp.

Det är absolut ett efterlängtat och planerat barn. Om det blir ett plus så blev det efter andra försöket. Det trodde jag inte faktiskt.

Och det är skräckblandad förtjusning även denna gång. Är jag redo? Hur kommer min kropp fixa detta? Vår relation? Hur blir det på jobbet? Livet? Kommer vi orka? Och samtidigt, nu finns det två personer till i den här familjen som kommer älska en ny liten medlem. Det känns mest som att det skulle vara en gåva till hela familjen. Ännu en skatt.

Men jag kommer att behöva ta bättre hand om mig. Sova, träna, äta. Ett nytt fokus.

På söndag vet jag.

 

5 januari 2018

Lite känningar av mensvärk idag. Får väl se om det är mens eller bebisverkstad som gör ont...spännande!

Känslomässigt känner jag mig ganska tom. Sista lediga vardagen idag och jag får ett jättestresspåslag av att ens tänka på jobbet.

I år har jag inte haft någon ”nystartskänsla” alls inför det nya året. Inte känt för att ”ta tag i mig själv” och styra upp. Jag vet inte alls vad jag vill! Var är mitt driv? Min passion? Vad gör mig glad? Tänker mkt på detta men kommer liksom inte fram till något...

 

14 januari 2018

Jo, men jag är gravid. Tog ett test den 7:e, mest för att det var samma datum som jag plussade med Love för fem år sen. Det stod ”gravid 1-2 v”. Kändes konstigt, har aldrig tagit ett sånt digitalt test innan. Väntade nån dag till, sen tog jag ett vanligt test. Tydligt plus.

Väntade nog nån dag innan jag mer eller mindre ”berättade” för Erik. Typ, ”vill du ha brie? Nej jag äter inte sånt längre”. Que? Jag tror till och med jag lät honom hälla upp vin till mig på lördagen, men jag drack ju aldrig det. Hade kanske egentligen tänkt berätta på nått speciellt sätt men tja, det blev inte så.

Hur mår jag då? Är i v 6 enl uträkningar. Har mått bättre. Känner mig konstant bakis. Yr. Inte så illamående, men lite. Inte sugen på mat iallafall.

Trött. Men vilar inte. Två små barn och ett jävla event nästa v på jobbet som jag bara vill få överstökat nu.

Stressad också för resten av året typ. Skidresan? Ska vi resa till våren? Festen i juli? Renoveringen?

Fy. Vill egentligen tänka på allt detta och planera så jag kan bli lugn, men jag bara skjuter på allt just nu.

Gaah!

Gonatt.

 

21 januari 2018

En lördag i vecka 7: mår illa, mår illa, mår illa. Är trött. Orkar inte göra mycket alls. Vill mest att dagen ska ta slut. Och helst januari också. Och hela vintern. Tror aldrig jag längtat så mycket efter våren som nu...😩

Det vettigaste jag gör idag är att ta en dusch. Och så lagar jag mat. Trots illamåendet så är god mat ändå en ljusglimt just nu. Tacksam för att Erik tar disken dock.

Går och nattar barnen vid åtta. Somnar. Vaknar kl 03.05. Skit, jag har missat lördagsgodiset. Tar av jeansen och borstar tänderna. Är tacksam för att jag inte orkat sminka mig så jag slipper mecka med det nu.

Hoppas jag mår lite mindre illa i morgon....

När det kommer till själva bebisen, så är jag glad. Men...också lite orolig såklart. Hur ska vi fixa det? Rent praktiskt? Bil, sovrum, saker... Hur gör man om något händer ett av barnen? Tänk när Erik reser och jag är själv med dem? Går det ens att få barnvakt till tre?

Hur mycket behöver man förbereda, och hur mycket kan man känna att det får lösa sig efter hand?

Så många frågetecken.

 

25 januari 2018

Trött. Illamående. Trött. Illamående.